Livet, i ett nötskal

….Antar jag, att mitt liv är. Fullt av både önskat och oönskat. Mest önskat, om jag ska vara ärlig. Men det tar inte bort chocken eller smärtan när det oönskade sticker upp sitt fula tryne, som det gjorde förra veckan.

Och tyvärr, pga att jag inte vill lämna ut den älskade person det berör, kan jag inte skriva vad det var. Men jag har gråtit, varit arg och känt mig förd bakom ljuset…Och sedan har jag klamrat mig fast vid ljuset, vid verkligheten:

Det kunde vara värre! Ja, sannerligen. Vi har ingen allvarligt skadad här, vi har inte mist någon…Der som hände var otroligt DUMT, men tonåringar…

Några rader till, några varma klunkar kaffe till, sedan är det dags att väcka barnen. Och glädja mig åt att jag har bloggat. Det är inte det att jag tröttnat på att blogga, det är tiden och denna gång , motståndet mot ett nytt inlägg när något tråkigt hänt. Så jag avslutar med några fina bilder från när syster med familj var här, och granen stod grön och grann i stugan

Älskad syster och hennes man❤️❤️
Älskade barn😍😍
Tolvslaget

11 reaktioner till “Livet, i ett nötskal”

      1. Jag fyller 60 om typ två månader, en viss livserfarenhet har man onekligen tillskansat sig. Jag har inte varit felfri utan jag har gjort mina misstag, men jag har aldrig svikit någon. Däremot har jag såväl privat som yrkesmässigt varit med om saker som få människor kan föreställa sig.

        Gilla

Lämna en kommentar