Saker som glänser

Jag måste erkänna att en del av mig fortfarande är kvar i Stockholm. Mina brorsdöttrar bor i mitt hjärta. Vad roligt vi hade! När vi proppade i oss lösgodis, lekte kurragömma och jag berättade saga för minstingen när hon inte kunde sova.

Men det var fint att komma hem också, särskilt eftersom äldste sonen kommit hem från Italien. I tisdags fyllde han 20 år. Firandet gick väldigt lugnt till, vardag som det var. Vi åt gott och han och jag såg en Hitchcock på kvällen.

Kolla in ljuslyktorna, jag hittade dem på Åhléns i Stockholm och visste att de skulle passa mer än perfekt på vårt soffbord.

I övrigt var veckan kanske lite tråkig med facit i hand. Men några saker glänste ändå, utöver sonens hemkomst.

I fredags bestämde jag och maken oss för att det får räcka med att inte ha egentid. Så vi gick ut och gick, bara sådär. Det låter säkert konstigt när man har fyra barn mellan tolv och tjugo, det borde vara en lätt match kan man tycka. Men, och som ni vet, eftersom vi har npf-diagnoser i familjen är det tyvärr inte det. Jag kan inte skriva allt om varför, men…Ibland finns dock bättre förutsättningar än andra gånger, och i fredags tog vi tillfället i akt.

Och i lördags! Då bestämde vi oss för en hemlig nattdate när alla andra somnat.

Även detta blev av. Men om den tänker jag inte skriva. Kram på dig som tittade in – vem du än är🤗Ta hand om dig!