Ledsnaden hänger som en grå filt runt hela mig. Det gjorde även dimman i morse på väg till jobbet, och fick därmed lyktstolpar och billyktor att likna lysande pärlband.
Det är det jag skrev om i förra inlägget som tynger mig, och en del annat. En av ungdomarna är arbetssökande, vilket inte passar hen alls. Sur och deppig…Jag hoppas så att det det dyker upp ett jobb snart🙏
Dessutom har jag lite mystisk värk i kroppen. Jag tror att jag kan skylla det mesta på att jag, en stel och otränad människa på 51 år entusiastiskt bestämde mig för att börja jogga, men vet inte säkert. Den som lever får se…😬
Jag ångrar nästan att jag sökte vård för trycket över bröstet i november.
Jag, som trodde att jag skulle bli hemskickad med lugnande besked blev i stället inlagd på en medicinsk intensivvårdsavdelning. Där konstaterades det visserligen att mitt hjärta såg bra ut, men var lite stressat. Att mitt EKG var en aning försämrat, och likadant med blodtrycket. Samt att min stress inte var alls hälsosam. Förstå mig rätt, jag är givetvis tacksam över att jag blev tagen på allvar och ordentligt undersökt.
Men tyvärr har insikten om att hjärtat varit stressat, lett till ännu mer stress hos mig. Stress som det är svårt att kontrollera då hela mitt system har gått bananas…Med andra ord uttryckt; det kan räcka med ett sms från ett upprört barn, en konflikt hemma eller ibland bara en långsam bil framför mig för att jag fysiskt kan känna STRESSEN i bröstkorgen.
Jag mediterar nu mer än någon jag känner men är ändå inte lugn. Jag upprepar mantran som Det finns ingen anledning till stress men min kropp tycker något annat.
Men i morgon…då händer något roligt! Och på fredag kommer våra trogna filmkvälls-vänner på besök. Det gäller att svepa in sig i mentalt kärleksfulla filtar när det blåser kallt, både ute och inne❤️
Mitt liv 
Ett litet tips som just nu ligger på svtplay är en film som jag tror skulle passa dig bra. Anti-stress, klok, rolig och tänkvärd. Den heter Antonias värld och är en av mina absoluta favoritfilmer. Även om jag inte hör av mig så ofta är jag med i tanken. Kram
GillaGillad av 1 person
Tack finaste du🤗🙏Många kramar ❤️
GillaGilla
Ledsen att du känner som du gör, men gläder mig åt att du har trevligheter att se fram emot.
Kram
GillaGillad av 1 person
Tack Anki, du är alltid så omtänksam🥰Hoppas att du får en fin onsdag!
GillaGillad av 1 person
Den första bilden i inlägget visar att också ”misslyckade bilder” kan bli till rena konstverk.
Jag lade joggandet i träda för ett par decennier sedan, då kroppen (främst rygg och knän) sade ifrån. Tyvärr har jag i alla år varit dålig på att stretcha så en del av problemet ligger där. Idag är det powerwalk som gäller.
Det tog mig över ett halvår att stressa av från ett jobb där stress var en ovälkommen medarbetare. Jag är säker på att också du tar dig igenom detta.
GillaGillad av 1 person
Tack bästa Stefan för pepp och för att du delar med dig av egna erfarenheter. Powerwalk är 100% bättre än inget💪Den översta bilden blev så suddig därför att jag skakade mobilen medan jag fotade😉
GillaGillad av 1 person
Men kära, kära Louise❤️🩹❤️🩹❤️🩹 Det låter hemskt! Och jag kan relatera så väl. Jag är så GLAD att vården tog dig på allvar och hoppas att det är bättre just nu🌷🌷🌷
GillaGillad av 1 person
Det är lite jobbigt faktiskt…😬Men vad kul att du tittar in igen. Bloggar du nu igen tro? KRAM❤️
GillaGilla
Är helt bortkopplad från det mesta sedan jag raderade alla mina konton på Facebook, Instagram och WhatsApp, så jag får hitta andra sätt att ha koll på folk jag bryr mig om. Jag har faktiskt tänkt tanken att börja blogga igen, bara för att skriva av mig, nu när världen är värre än någonsin.
GillaGillad av 1 person
Det låter klokt, rätt och faktiskt skönt också. Är det så? Är själv allt mindre aktiv, tror att jag bara varit inne på Instagram en gång denna vecka. Ja, börja blogga igen tycker jag🙏😍
GillaGilla
Det du skriver känns som en fläkt från mitt tidigare liv. Efter noggranna undersökningar fick jag diagnosen stressrelaterade rytmstörningar. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har åkt in till akuten. Min räddning blev en äldre sjuksköterska som satte sig på min sängkant. Hon sa att oberoende hur det ser ut i vårt hem och vad jag ännu tycker mig ha ogjort så skall jag från och med nu prioritera vila. Mitt liv vände där och då… Inte över en natt men med tiden. I början åt jag betablockerare men de föll bort efter en tid. Idag mår jag bra. Känner ytterst sällan av mina rytmstörningar. Och när jag gör det tänker jag att det är kroppens sätt att påminna mig om att jag prioriterat fel. Allt gott till dig, Louise!
GillaGillad av 1 person
Tack så jättemycket för det du delar och för info, din kommentar gav mig mycket🙏❤️Så skönt att höra att du mår bättre! Ha en fortsatt fin helg🤗
GillaGilla