Bild är från förmiddagens promenad.

Just nu, när vi är på väg hem från ett litet kalas, ser molnen ut som blåbärsmjölk mot en ljus himmel och ja, baskemej är det ljusare.
Jag kan alldeles säkert hitta fler passande bilder, men jag tänker inte leta. Utan fortsätta titta ut på detta vackra, där brunt kommer bli grönt, och kallt kommer bli skönt och solen kommer gå ner och upp igen och så fortsätter det. Livet består av stunder och de sista dagarna har det funnits många bra sådana. Jag har träffat både syrran och brorsan i helgen, ja, hela min familj. Hur kan det bli annat än bra?
