När jag debuterade med Skuggvinter gick en dröm i uppfyllelse. Ett intensivt halvår efteråt drabbades jag av utmattning. Då fanns redan en början till manus Vårmörker som jag skriver på nu igen, efter några års paus. Det går framåt, men det är ganska segt.
Jag kämpar med att få skrivtid, försöker tränga in den mellan allt annat jag har, och samtidigt inte göra för mycket. Det sista jag vill är att bli liggande i sängen igen med en dödlig trötthet. Så hur ser mina skrivrutiner ut?
Tisdag, torsdag och fredag är jag på mitt vanliga jobb.
Vill gärna, men brukar inte få in skrivande då, om jag har egentid över prioriteras ofta promenad i skogen.
Lördag och söndag skriver jag, men nästan alltid bara på morgonen och tidiga förmiddagen. Sedan är det husskötsel, familj och mys på agendan.
Kvar finns måndag och onsdag, men då måste jag även göra en del i hushållet. Behöver ha någon sorts balans hela tiden, dels för att allt hemma ska flyta på men också för att inte bli för stressad. För den som tycker det är intressant att läsa kommer min onsdag här:
05.50: Väckarklockan ringer. Trycker igång kaffebryggaren, tar en snabb dusch, väcker och gör mackor till två morgontrötta ungdomar, och sätter en deg som får jäsa.
07.00: Äter frukost (havregrynsgröt), och formar sedan frallor som får jäsa medan jag går till tvättstugan. Sätter på en tvätt, och hänger tvätt jag inte hann med i går kväll.
Ungdomarna går (springer) till bussen och maken kommer hem från nattjobbet och går och lägger sig.
08.45 Äntligen vid datorn, med en färsk fralla och ytterligare en maskin tvätt igång. Skriver, med små pauser, fram till klockan…
…11.00…Går till tvättstugan, hänger några nödvändiga plagg (resten får vänta), gör i ordning vattenflaskor och mat till kaninerna, och frågar om äldste sonen vill med på promenad. Det vill han! Vi släpper ut kaninerna i sina hagar och tar en snöig skogspromenad.
12.30 Efter skötsel av kaniner kommer STÖKET I KÖKET! Oftast är det makens, men i går fick han hämta två ungdomar i samhället, opraktiskt nog två olika tider, så han hann inte. Jag diskar stekpannor och kastruller, sätter igång en maskin, och gör en enkel middag åt mig och nämnde son. Han skalar (mycket) potatis inför kvällens middag med köttfärslimpa, som jag ska göra.
14.30: Sover…Något jag fortfarande behöver för att utmattningen ska hålla sig i schack.
16.00: Förbereder kaffe och fralla, pratar med maken som ska i väg och gymma, yngsta kommer hem. Jag går till skrivskrubben 16.30, hänger med Vårmörker en stund till, avslutar med detta inlägg och well, nu är klockan
17.50… och jag ska snart till köket igen och göra den där köttfärslimpan. Hoppas på en lugn diskussion med yngsta som tycker jag har världens tråkigaste skärm-tänk under tiden.
Tack till dig som kikade in och läste, hoppas att du har en fin vecka!
Mitt liv 
Imponerad av att du hinner med att skriva. Jag hade planer på en bok innan jag gick i pension. Nu som pensionär har jag lagt planerna på is. Kan låta märkligt, men tiden räcker inte till.
Dock ligger planerna kvar, men då lär jag tvingas att prioritera bort något annat.
GillaGillad av 1 person
Tack för välbehövlig uppmuntran, själv är jag mest stressad över att jag inte skriver mer samtidigt som jag försöker att inte pressa mig…Suck! Vad nyfiken jag blir när jag får veta att du vill skriva en bok. Men förstår dig, alltid handlar det om att prioritera och du älskar ju att fotografera, och har verkligen den talangen.
GillaGillad av 1 person
jag blir inspirerad av att läsa hur andra organiserar sin vardag, så att det rymmer det viktigaste, som kan variera. Tack för ditt inlägg om detta!
Din bloggtext förmedlar alltid en nyanserad bild av vardagslivet till mig. Jag möter en öppenhet, följsamhet, hoppfullhet och tacksamhet inför livet som är smittande. Lycka till med författandet av din andra bok.
GillaGillad av 1 person
Så otroligt glad jag blev av din kommentar, den gjorde hela min dag. Tack🤗🌷Finns det något du skulle vilja att jag skrev om eller höra mer om, låt mig gärna veta det. Kram!
GillaGilla
Oj vilken inrutad dag… Men jag fattar att det behövs med tanke på jobb, familj och skrivande. Jag går upp fem minuter före dig varje vardagsmorgon, men tycker ändå att dygnet inte räcker till ibland – och då har jag ingen familj att vare sig serva eller umgås med. Handlar förstås om ork – hjärtat jobbar på ännu, men det är ansträngt.
GillaGilla