Vissa dagar börjar helt enkelt fel, och idag är absolut en av dem…Trots att förutsättningarna borde vara bra. Uppfyllt skrivmål första veckan, du kan läsa om mina ambitioner i förra inlägget om du inte redan gjort det✍️
Första advent, och till råga på allt tillsammans med snö❄️Jag som älskar snö, och min yngsta var inte sen att bjuda våra små kaniner på vit premiär. Men i mig är det alltså svart.
Det började redan i natt, då jag vaknade med ångest. En känsla av ensamhet, för det första. Utmattningen, familjeproblem och även Covid har tyvärr krympt umgängeskretsen rejält. Nu , när jag långsamt verkar vara på väg åt rätt håll igen framstår det i ett klart ljus. Jag är tacksam för de vänner jag har kvar, och saknar dem jag inte förmått ta hand om💔Och så känslan av misslyckande över allt som inte gått som önskat. Med familjen, med skrivandet, med hälsan…Visst är det en tung känsla att bära? Speciellt tillsammans med den ovälkomna tanken ”alla andra”…verkar så harmoniska ihop”…”slåss inte alls med de problemen”… ”skrivit ännu en bok ja, medan jag tragglar med mitt manus”…”ute på tjejkväll”…Kul för dom😢 Jag sjönk till och med så långt denna natt att jag låg och räknade andras likes och följare på Insta. Facebook är ingen idé överhuvudtaget, kom in alldeles för sent. Jag fattar ju att det har med egen aktivitet på sociala medier att göra, och där orkar jag ju inte (heller) speciellt mycket, men kunde inte hejda mig. Sedan somnade jag väl till sist, och vaknade låg förstås. Det enda uppmuntrande jag får ur mig just nu är nog; Om du som läser detta känner igen dig på något sätt: Du är inte ensam💗Och om du är en av dem jag inte orkat ta kontakt med på ett bra tag, så var det aldrig lusten som fattades. KRAM❤️❄️
Mitt liv 
Ensamma är vi tyvärr alla till syvende och sist. Det tillhör livets villkor. Men vi har i alla fall förmånen av att höra till och det hjälper i alla fall lite – tycker jag. Men visst kan livet kännas dystert och övermäktigt i alla fall. Då är det skönt att adventsljusen pålitligt varje år lyser i mörkret. Kram❤️
GillaGillad av 1 person
Ja, livet, och olika dagar har både mörker och ljus i sig…Håller också med om att adventsljusen verkligen lyser upp🌟Kram!
GillaGilla
Ingen vidare natt, alla hamnar vi där ibland med ältande om och om igen. Man kan börja i andra ändan och tänka på allt man har. Familjer, som aldrig har problem existerar inte, det är det som är livet. En familj, ett hem, det är guld värt. Fast det vet du ju redan, klok som du är.
Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där……
Önskar er en fin första advent 🕯❤️
GillaGillad av 1 person
Hoppas att du, att ni också haft en fin advent✨💕Och tack för påminnelsen om det vilande ljuset, nu tänker vi på samma person☺️Kram!
GillaGilla
Känner igen ensamhetskänslan. Hoppas att du rider ut det här och att det snart känns och blir bättre. Kram ❤️
GillaGillad av 1 person
Tack, alltid skönt att höra att man inte är ensam❤️Det känns säkert bättre snart, idag var ett riktigt bottennapp…Och önskar att jag snart orkar höra av mig till en vän jag inte pratar med på länge. Kram🤗✨
GillaGillad av 1 person
Det är så sorgligt. . . . vi är så många.
Alla förlorade kontakter som man inte orkade underhålla.
Som vanligt – du har min sympati Louise.
GillaGillad av 1 person
Visst är det tungt, men på på något förunderligt vis blir det lättare när man delar, också pga fina kommentarer. Så tack🙏💕
GillaGilla
En varm kram till dig från mig 🥰🙏
GillaGillad av 1 person
Men tack snälla💕😍En varm kram tillbaka!
GillaGilla
Känner igen mig jättemycket, ett stort jävla misslyckande är jag. Men du, du har i alla fall en familj, barn och du har gett ut en bok. Du kämpar, du lämnar positiva avtryck hos mig trots att du har det tufft själv.
Vet du, Louise, nån gång måste det vända för såna som dig och mig. Och tänk vilka QUEENS vi blir då.
Kram!
GillaGillad av 1 person
Men TACK finaste Tofflan, så rörd jag blir av dina fina ord🥲❤️Jag tycker inte att du verkar det minsta misslyckad, utan som en kämpe rent igenom, och sådant har jag stor respekt för. Dessutom med ett jobb jag aldrig skulle orka med, mitt arbete som lokalvårdare är väldigt enkelt, och det måste det vara, eftersom resten av mitt liv kräver för mycket av mig. Dessutom tycker jag så mycket om din öppna och ärliga blogg, det säger mycket om någon att våga skriva såpass rakt om hur det kan gå upp och ner, och kännas att leva. KRAM😍
GillaGillad av 1 person
Missade detta känslosamma inlägg … men visst finns det mycket igenkännande även hos mig. Under småbarnsåren kände jag mycket ångest och att jag aldrig räckte till, men så småningom blev det bättre. Livet är som en bergochdalbana …djupa dalar och en hel del toppar.
Det livet jag har nu är ensamt … tur jag har barn och barnbarn som jag träffar ofta, men … alla andra dagar och kvällar är ibland tunga …
Hoppas av hela mitt hjärta att du snart mår bättre igen!
Varm kram ♥
GillaGillad av 1 person
Tack snälla, också för att du skriver öppenhjärtigt om hur du har det❤️❤️Jätteskönt att du har barn och barnbarn du träffar ofta! Stor KRAM🤗
GillaGillad av 1 person