Tacksamhet, och helt vanliga familjer

Louise Baumgärtner

Jag börjar många av mina dagar med förväntan och glädje. Det låter säkert lyxigt, det känns lyxigt att göra det, och lite förvånande ibland, faktiskt.

Jag har ju ett liv som är ganska problemfyllt. Eller? Har jag det? En utmattning i bagaget, två av barnen har npf-diagnoser, mycket konflikter hemma, en något ansträngd ekonomi…

Ingen dans på rosor kanske. Men tänk på de familjer som har barn med cancer, eller tonåringar som använder droger och är inblandade i tung kriminalitet. Jag orkar inte utveckla mig, jag är jättetrött, orkar inte skapa en bra text eller skriva vackert, men jag tror att det så ofta som möjligt är bra att vara tacksam för det som funkar, det vi så lätt tar för givet eftersom det inte gör något väsen av sig i vårt dagliga liv. Det bara är, och kanske förstår vi inte att uppskatta det förrän vi förlorar det. Och det är i så fall en förlust i sig.

Jag är tacksam över att vårt äktenskap är bra trots år av utmaningar. Att barnen anförtrott sig åt oss massor av gånger när de haft det jobbigt. Att de är fysiskt friska (minus lite astma och några tråkiga allergier). Och att i princip alla dagar ändå innehåller ganska mycket gott. Men, och det var hit jag skulle komma i början, så blir självklart inte alla dagar bra, förväntan på morgonen eller inte.

I går var ingen vidare dag, tvärtom kändes hela familjen hängig. Och ett av de äldre barnen tillbringade hela dagen instängd på sitt rum och var ledsen. Kvart över fem lyckades jag få med henne på en biltur till samhället. Hon skrev febrilt på mobilen och sa inte mycket. Hon ville inte gå ut ur bilen heller så jag gick ensam till Apoteket med en klump i magen, och sedan vidare till Hemköp där jag bl. a. köpte en donout hon ville ha. Hon slukade den raskt på hemvägen. Sedan började hon fnissa, och skrev ännu mer febrilt. Och klumpen i min mage försvann. Vad det än var hade det ordnat sig, för stunden i alla fall.

När vi kom hem kröp vi ner i sängen, hon och jag, och tittade på ett avsnitt av En helt vanlig familj. Läs boken eller titta, eller gör både och. Otroligt bra och dessutom en brutal påminnelse om att livet kan se väldigt olika ut, för olika människor, i olika perioder.

Tack för att just du läste och ta hand om dig och de dina🙏❤️‍🔥För det är det bästa och viktigaste vi kan göra.

Profilbild för Okänd

Publicerad av Louise Baumgärtner

Bloggar om livet som författare.

13 reaktioner till “Tacksamhet, och helt vanliga familjer”

  2. Tacksamhet är underskattat. Hur illa det än är finns det mycket att vara tacksam för samtidigt. Det finns även plats för alla känslor, är man aldrig ledsen kan man ju inte bli glad, eller hur. Önskar er alla en jättebra dag❤️

    Gillad av 1 person

    Svara

      1. Ärligt talat, finns det vanliga familjer? Jag skulle nog svara nej. Däremot finns det många, företrädesvis kvinnor som på sociala medier bygger upp en bild av den perfekta familjen, särskilt runt storhelger och inför sommarsemestern. Många kvinnor tar på sig rollen att vara familjens projektledare, adventsmingel, julpyssel å förstås själva julhelgen. Varför måste det alltid hända så mycket? Min son fyller snart 18, om en vecka, har en ADHD diagnos som knappast märks. Jag märkte tidigt att han inte behövde massa aktiviteter, sådant skulle begränsas. Förskola och skola räckte gott och väl för honom, det finns nog inga vanliga familjer!

        Gillad av 2 personer

      3. Nej, det finns nog inga vanliga familjer, min bloggtitel är delvis tagen från serien, baserad på boken En helt vanlig familj, (som f.ö. handlar om en familj som slås i spillror).
        Vi har alla vår väg att gå, även som familjer och jisses, vad olika det ser ut. Alla har vi utmaningar och framgångar. Och jag håller med dig, varför måste det hända så mycket? En skön sak med julen är ju att alla (de flesta)får vara lediga.

        Gilla

  4. ❤️Finns såå mycket att vara tacksam för/över…den enkla gråa vardagen som vi oftast glömmer, tänker bara på större, viktigare saker… Men, det är det vardagliga livet som vi får att fungera som vi ska vara glada och tacksamma över. God fortsättning!

    Gillad av 1 person

    Svara

  5. Ta tillvara på livets ljuspunkter, de finns. Det som känns tungt idag, kan vändas till det bättre redan i morgon.
    Mitt motto, om än något krystat, är att hur illa du än tycker att det är, så finns det alltid de som har det värre.

    Gillad av 2 personer

    Svara

Lämna en kommentar