Hela helgen

Nästan hela helgen har vi umgåtts med kusinerna i Bagis. Men då de var i förskola och skola i fredags, passade vi på att göra stan. I ösregn. Papperspåsen från Zara blev så blöt att den gick sönder när jag lade ner ett använt paraply i den.

Temperaturen låg på bara någon plusgrad, så det var inte bara vått utan kallt också. Men ljuslyktorna jag hittade på Åhléns lyste upp och värmde desto mer.

I mörkret, på kvällen, runt bordet hos min bror med familj. Han är en fantastisk kock, så det var lätt att njuta på alla sätt.

Och sov gott gjorde vi i den rymliga våningssängen i tjejernas rum. På lördagen var jag barnvakt. När bror och svägerska gått gick vi en promenad till torget och köpte lösgodis, som vi åt upp på hemvägen.

Minste kusinen ropade hallå, hallå till en vacker halvmåne på himlen, och vi andra fnissade. Sedan lekte vi kurragömma 1 1/2 timme! Otroligt så många platser man kan gömma sig på i en trea.

Med facit i hand verkar det som om även söndagen gick och gömde sig, för vad fort den gick.

Det tänker tjejerna också på. De är ledsna nu och vill inte skiljas åt. Frågar om de kan förlänga sportlovet, försena tåget, och fortsätta vara tillsammans. Bitterljuva avsked, vad du känns! I små kroppar, och i stora.

Nu är ljuset dämpat i lägenheten, men som sagt, känslorna svallar och är desto större. Det var en så fin helg, och just därför blir avskedet desto svårare. Men det är det ändå värt, alla gånger.