Minnen med dig

Jag är så tacksam att jag tog vara på sista tiden med dig. För världen är gråare nu när du är borta.

För ungefär ett halvår sedan frågade min syster vad jag gjorde när ledsnaden över din sjukdom kom över mig. Jag svarade då att jag brukade ringa, eller planera nästa gång jag skulle åka och hälsa på.

Mina syskon kunde tyvärr inte träffa honom så ofta, de bor mycket längre bort. Men de kunde vara med på en överraskning kom jag på när det blev Fars Dag i november förra året. Jag visste att det skulle bli din sista. Så jag förmanade mamma att inte säga något, och åkte dit, med tårta och blommor i högsta hugg.

Brorsan hade swishat en peng och syrran skrivit en fin dikt jag skulle läsa upp. Jag älskar att överraska så jag var förväntansfull när jag ringde på. Det kom dock av sig när du öppnade och sa ”Nämen Louise, kommer du”?! med dåligt spelad förvånad min.

”Jag råkade tyvärr försäga mig”, sa mamma som stod i bakgrunden. Vi skrattade åt det och njöt av tårtan. Då hade du fortfarande hyfsad aptit.

I april åkte jag och sonen för att träffa dig på korttidsboendet du hamnat på. Då överraskade du – genom att äta upp en hel prinsessbakelse! Mamma hade sagt att det inte var någon idé att köpa något, men den gick ner fint, med kaffe. Den andre åt sonen upp, medan jag beställde Earl Grey av en snäll sköterska som tittade in och frågade om vi önskade något.

”Stanna så länge ni vill”, sa du. Det var sista veckan du hade ork att säga så, men det visste vi inte.

Jag vet att jag bland annat pratade om himlen, att den alltid är så vacker, hur den än ser ut. Vi satt framför ett stort fönster, det var väl därför jag kom att tänka på det. Det hade varit en solig vårdag.

När jag lämnade dig allra sista dagen var himlen ovanligt fin. Det gick som strålar från molnen som det brukar när det regnar. Jag undrade om det var ett tecken. En timme senare ringde mamma och sa att du att du var borta.

Det är svårt att förstå att du inte är här längre. Men på bandet tillhörande blommorna vid begravningen ska det bl. a. stå I våra hjärtan finns du alltid kvar. För det är så det är med kärlek.