Ibland tänker jag ska jag verkligen lägga ut det här? när det kommer till mer personliga inlägg, och varför gör jag det egentligen? Mitt varför har jag ganska klart för mig; jag tycker helt enkelt att vi blir mindre ensamma när vi delar svårigheter. Självklart gäller samma sak glädje, men där brukar inte svårigheten att tala om det vara lika stor. Tvärtom, vi älskar att berätta när något gått bra, att fota och lägga ut en glad, en stolt, en mysig stund på sociala medier. Såklart, och helt rätt. Tänk om alla inlägg fick en att vilja gråta?🥲
Men jag hör alltså till dem som anser att det är lika värdefullt att prata/skriva även om det som skaver, som gör ont och som man helst inte nämner. Det är naturligtvis min åsikt, och alla håller säkert inte med. Bara för att jag tycker om bloggar, poddar och böcker där man kan begrava sig i dysterheter (obs, inte bara) betyder ju som sagt inte att alla gör det. Men jag känner mig lite mindre ensam i världen när jag läser att någon annan kan uppleva samma känsla. Jag har dessutom vunnit på det, och hittat vänner i passande forum, både som jag fikar digitalt med och som jag träffar. Så tacksam för det.
Man slipper dessutom hålla fasaden uppe i ett sådant gäng, man har hittat varandra för att man känner sig ensam…Som en av dem sa när jag träffade henne för ca ett år sedan: Kan alla dagar i veckan, almanackan är ständigt tom…
Eller; vad har du gjort i veckan då? Inte mycket..Ska du köpa något till kaffet? Nää, har inte råd…Ganska befriande att kunna vara ärlig från början😅
För stolthetens skull måste jag tillägga att förr i tiden hade jag ett socialt liv jag var nöjd med. Men utmattningen, depressionen och familjeproblemen tog ifrån mig det. Att reparera det är inte det lättaste, men det är möjligt.
Ska jag verkligen lägga ut det här? När andra är inblandade gäller det att tänka till ordentligt, och fråga om tillåtelse om det behövs. Och självklart aldrig lägga ut bilder utan ett stort OK (samt tänka själv. Föräldraansvar!) Men att jag känner mig misslyckad ibland, eller ensam, eller tja, både och, är det så himla farligt att tala om? Ofta får man det motsatta tillbaka, snällt pepp. Förståelse, medmänsklighet.
Och så till sist, för att dela något som verkligen SKAVER, på mer än ett sätt: Maken och jag blev ovänner för några dagar sedan och pratade knappt med varandra på två dygn. Eller jo, om praktiska saker, inte mer. Jag har inte lätt att förlåta så jag var nog värst. Det hela bröts, inte av något storsint förlåt eller ska vi prata ut, älskling utan av att jag gick till vårdcentralen och fick veta att jag hade inflammation i båda hörselgångarna.
Antibiotikan består av 2-4 droppar i hörselgången 3 gånger dagligen. Otroligt svårt att göra själv, så jag fick be om hjälp. En viss närmare kontakt uppstod som ett resultat av detta och sedan en diskussion. Om jag ska vara ärlig hörde jag nog inte allt maken sa, för öronen var fulla av droppar och fetvadd.
Kanske är det just det som bidragit till äktenskapsfriden, och då var det värt det. Inget ont som inte har något gott med sig, tänker nog mamma när hon läser detta. Mer storsint eller klokt blev det inte här i dag. Men ibland är det det smarta; att inse att man inte alltid är så klok…Kram!
Mitt liv 
Tack för ett välskrivet och sannt inlägg… Visst är det bekvämare att skriva om glada positiva händelser men också bra att kunna lätta på hjärtat och skriva om det som är svårt, jobbigt och inte alls trevligt… Vi förlorar nog inget alls på det. Jag är ju, tyvärr, den typen som oftast håller inne med det, just för att det ofta också berör någon annan i min omgivning, som inte bloggar, och inte ens är på sociala medier…
GillaGillad av 1 person
Tack🙏Ja, det gäller att balansera så man känner att man inte lämnar ut något/någon som inte vill eller bör lämnas ut. I vår familj är vi väldigt öppna, annars hade jag tex aldrig skrivit om mitt och makens bråk. Nu skrattar vi lite åt det istället . Kram🫶
GillaGillad av 1 person
❤️❤️❤️
GillaGillad av 1 person
Jag tycker det är bra att däman skriver både om sånt som skaver och sånt som känns bra. Som läsare uppfattar man kanske annars det som att ”alla andra” lever ett alltigenom genomlyckat och felfritt liv och det bara är man själv som inte har det så bra.
GillaGillad av 1 person
Jag håller med, du har alldeles rätt i att det tyvärr är alltför lätt att tänka att ”alla andra har det bättre” trots att man vet att det inte är så…Kram och trevlig kväll💛✨
GillaGilla
Kära Louise,
Att skriva om det som skaver är en styrka. Den styrka är inte alla som har. Du har den styrkan! Var tacksam över den styrkan. Den hjälper både dig och andra! ♥️ Kram!
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGillad av 1 person
Tack snälla🙏❤️
GillaGilla
Jag gillar personliga inlägg, om både glädje och annat. Det tunga i livet är inte alltid lätt att skriva om, särskilt inte när andra är involverade. Men jag uppskattar ärlighet och hela sanningar. Fast allt hamnar inte på bloggen. Skulle gärna skriva mer från verkligheten men känner inte att jag kan det av hänsyn till andra.
GillaGillad av 1 person
Personliga inlägg är ofta givande men kräver som allt annat en viss balans. Som läsare vill man gärna få ”glänta på dörren till någon annan” men utan att känna att man drunknar i elände, så känner i alla fall jag. När jag skriver är mitt motto att ingen ska känna sig utlämnad eller undra ”är det mig hon menar? Som familj är vi väldigt öppna och enbart därför har jag kunnat nämna att två av fyra barn har NOF-diagnoser. Det nämns aldrig vilka eller namn, de som känner oss vet. Barnen har godkänt att jag skriver om det, annars hade jag naturligtvis aldrig gjort det. Trevlig helg🤗
GillaGilla
Ett fint och bra inlägg (och lite kul). Jag kan känna att jobbiga livssituationer kan vara bra att delge på något sätt. Ibland kan det hjälpa andra som är samma situation eller kanske kommer att göra det framöver. Sedan kan jag ibland bli trött på att det skall delges varje lite förkylning.
GillaGillad av 1 person
Tack🙏Ja, en av mina tankar är just den att det kan hjälpa andra. Men jag håller med dig, det får inte bli för mycket av det negativa eller bara gnäll. Ett bra blogginlägg ger något till läsaren, inte bara att bloggaren får skriva av sig. Vad det ä kan variera brett; en snygg bild, ett leende, igenkänning, intressant information, en känsla. Men något måste som sagt väckas till liv hos den som läser, för att inlägget ska uppfattas som givande. Trevlig helg🍁😊
GillaGilla
Bra tankar!
Trevlig helg.
GillaGilla