Jag tillbringar så mycket tid jag kan på mitt manus, och det är både härligt och förfärligt.

I bästa fall känner jag att jag kommer framåt, och i värsta fall, särskilt om jag varit hemma hela dagen, som att jag sprungit ett maratonlopp, där jag försökt redigera så mycket som möjligt, samtidigt som jag klarat av hushållssysslor. Ett virrvarr av tillräckligt; alla har rena strumpor till nästa dag, det ser hyfsat ut hemma, jag har promenerat, slängt sopor, tagit hand om kaninerna o.s.v. och så är det…ja,manuset. Vissa dagar är jag nöjd med min insats, och andra frustrerad.

Men finns inget annat sätt att göra det på, det finns ingen genväg. Jag kan inte hoppa över livet, och jag kan inte slarva med Vårmörker. Bara att kämpa på, helt enkelt.
Oj, vilken vacker bild i skogen med solen. I övrigt lycka till med manuset 😅🎈🎉🔥🤗
GillaGillad av 1 person
Vinterdagar kan vara sagolikt vackra🙏Tack och trevlig helg🤗❤️
GillaGilla
Som en chef sa till mig en gång: bra nog räcker. Det är kanske svårare för dig som är din egen chef och är den som ska avgöra om saker och ting är bra nog.
GillaGillad av 1 person
Ja, det är jättesvårt och vad bra nog är, är en definitionsfråga, som beror på vem du frågar och vad det gäller tänker jag 🫣Jag har redan lagt så mycket tid på detta manus att jag måste få fram den bästa versionen jag kan. Det är tufft, men frivilligt😅Men bra nog får gälla för mycket, ingen orkar vara 100% överallt – och varför ska man sträva efter det? Då blir man galen. Trevlig helg 🤗
GillaGillad av 1 person
Förstår att du känner dig frustrerad ibland … livet fortsätter och så småningom är du i mål med manuset! Jag väntar och längtar som du vet 🙂
Vacker bild!
Kram
GillaGillad av 1 person
Tack snälla Anki för pepp🥰🙏Kram och trevlig helg!
GillaGillad av 1 person