Det började i söndags. Jag satt och redigerade mitt manus och tänkte att jag skulle bli mer effektiv. Det gick oväntat bra, men någonstans registrerade jag att jag fick hjärtklappning. Dock var jag så nöjd med farten att jag bara skrev på.
Men hjärtklappningen gav inte med sig när jag lämnade datorn, som jag trodde, utan fortsatte…Dunkade på i kroppen, stressade varenda nerv. Jag är van vid att leva med ett tryck över bröstet vid stress, men detta var ganska nytt. Efter några timmar började jag få panik, och tyvärr kom inte kvällen och natten med lugn heller. Svårt att sova när hjärtat dunkar som om det ska explodera. Vid något tillfälle blev jag så rädd att jag inte visste vad jag skulle göra.
När man får ångest/panikångest fungerar varken tankar eller hjärnan lika bra längre. Tvärtom, ofta slås det rationella ut, katastroftankarna tar över och det är oerhört svårt, i stunder tycks det omöjligt att få kontakt med sitt kloka, grundade jag. Det jag som skulle säga, och veta; Andra saker har ordnat sig, detta ska nog göra det med, och en massa annat jag knappt kommer på nu därför att jag fortfarande är ganska blockerad.
Jag inser nu att hjärtklappningen/ångesten inte ”bara” kom från stresspåslaget i söndags, utan har byggts upp under flera veckor, även pga annan oro. Men PANG – plötsligt slog den till – och denna gång så starkt.
Jag är lugnare nu, t. ex. har jag fått sova i natt, men allt finns kvar under ytan, så jag måste vara väldigt försiktig med mig själv. Ska man verkligen skriva ett inlägg om det då? kanske någon tänker. Jag vet inte, uppriktigt sagt.
Men det ger mig mycket att blogga. Det är ett sätt för mig att ge mig ut i världen, trots att jag inte lämnar datorn, och särskilt betydelsefullt har det blivit efter att jag sällan använder Facebook och Instagram längre. Jag vill även tacka för respons (trots att jag undanbad mig kommentarer)❤️🙏
Dock behöver jag inga råd om att söka, jag vet att man kan, bör göra det, och det har jag gjort antal gånger. Kan se framför mig hur en neutral undersköterska kopplar mig till ett EKG, och sedan kommer min snälla läkare Emma in och säger; Hur är det, Louise? Är du stressad? Ditt EKG ser fint ut.
Jag har också levt med ångest i många år och är (nåja) hyfsat bra på att hantera den (när jag orkar). Ångestdämpande mediciner fungerar inte på mig, däremot håller jag hårt i mina sömntabletter och lugnande nattetid.
Jag hoppas så att få må bättre i dag. Jag ska redigera mitt manus, gå ut och gå, meditera, och i kväll ska maken och jag på filmkväll hos vänner. Tack till dig som tittar in, det betyder mycket.
Mitt liv 
♥️🙏🏻 Ett hjärta och hopp från mig!
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGilla
Tack🙏❤️
GillaGilla
Louise ❤️
Jag har läst! Jag har tagit in dina bilder.
Bloggen är din
Jag väljer att läsa den och om dig som du är/har det!
GillaGillad av 1 person
Tack snälla Tove för att du läser🥰Trevlig helg!
GillaGilla
Många tankar till dig finaste Louise … allt kommer att bli bra.
Kram ❤️
GillaGillad av 1 person
Tack bästa Anki för omtanke, det värmer ❤️🙏Trevlig helg på dig🤗
GillaGillad av 1 person
Det här var inte lätt. Lever själv som ensam ansvarig förälder till en autistisk ungdom och kan säga att ”I know the feeling”.
GillaGillad av 1 person
Det förstår jag❤️Igenkänning i att vara förfäder, om än inte ensamstående. Stor kram och tack för att du delar🙏Hoppas att ni får en fin helg🤗
GillaGilla
Jag förstår precis… Ta hand om dig ❤
GillaGillad av 1 person
Åhh, tack❤️🙏Och detsamma! Hoppas att du får en fin helg!
GillaGilla
Usch, det låter verkligen fruktansvärt, jag förstår känslan liiite i alla fall även om jag inte haft en sån ”attack”. KRAM till dig!
GillaGillad av 1 person
Tack snälla🙏Jag fick sova i natt, det är jag tacksam för.
GillaGillad av 1 person
En varm kram till Dej…Det är ju bra att ventilera alla känslor och tankar så visst kan man blogga om en sån sak som du nu gjort. Det kallar jag modigt ❤️ Ha det gott och njut av filmkvällen!
GillaGillad av 1 person
Tack fina du🙏vi hade en mysig filmkväll, hoppas att du får en fin helg🤗
GillaGillad av 1 person
😊👍 å tack…hittils har den varit helt bra
GillaGillad av 1 person
Jag har levt med ångest och panikattacker i många år som triggas av trötthet och stress. Precis som med dig fungerar inte medicinering utan jag har fått hitta andra strategier. Har nyligen sagt upp mig från ett jobb som höll på att ta knäcken på mig. Har ingen annan plan än ta hand om mig själv och ta vara på sommaren. Sedan får jag se vad hösten bjuder på.
GillaGillad av 1 person
Det är tungt och jobbigt att leva med, och även om man vänjer sig till viss del är ångest ofta uppfinningsrikt och låter sig inte lugnas så lätt…Hoppas du förstår vad jag menar. Så starkt att säga upp sig från jobbet! Det kräver mod. KRAM❤️
GillaGillad av 1 person
Jag har fått en del sådana där attacker, och jag har också haft rytmstörningar i hjärtat. Har medicin för det, och oftast är det ofarligt men det känns obehagligt.
Och det jag tror varit panikattacker har hänt på olika ställen, en gång i en affär i kassakön – som om allt försvann runtomkring mig. Overklig känsla. Kunde ringa maken då.
Nu bor jag ju ensam sedan tolv år tillbaka, så det är inte alltid lätt när rädslor och ångest kryper på.
Fint att du skriver öppet om detta. Många känner igen sig.
Kram!
GillaGillad av 1 person
Känner med dig och varmt tack för att du delar❤️Att ha mycket ångest, och attacker är så otäckt och ingen gång är den andra helt lik. Förstår att inget blir bättre av att du bor ensam…Tack snälla för pepp, man lämnar ut sig men jag blir samtidigt varm av all sympati jag fått de sista dagarna på olika sätt🥰Hoppas att du får en fin söndag!
GillaGillad av 1 person
Ja, det här med att dela med sig och skriva av sig – det är viktigt 💕
GillaGillad av 1 person