Det sista har mitt manus Sommarvarsel varit mer av en följetong här på bloggen, än ett faktiskt manus. Men det är helt i sin ordning!

Jag skulle börjat skriva i torsdags, men så kom den fjärde refuseringen av Vårmörker, och jag blev sur och avig. Därtill fick jag en fruktansvärd värk i ländryggen, efter att ha gjort en del som min kropp bevisligen inte fixade. På fredag kväll satt jag moloken och dödstrött i soffan och klagade, fullproppad med värktabletter. Men jag gjorde övningar också, som verkade hjälpa. För på lördagen mådde jag mycket bättre, och vilken tur det var, eftersom något sällsynt inträffade:
Jag och maken hade en hel eftermiddag och kväll för oss själva! Det händer typ aldrig.

Det blev en lång och ganska blöt skogspromenad, för att vi sedan skulle kunna sjunka ner i soffan framför vår favoritserie, äta och dricka gott. Det hällregnade ute, precis som på teven. Men plötsligt dånade det till i hela huset, blixtrade till utanför fönstren och sedan var det bara de tända stearinljusen som lyste.
Vi var dock på så gott humör att det inte gjorde något. Strömmen kom tillbaka efter ca tio minuter. Och i går började jag skriva!

Tack till dig som kikade in, det betyder mycket.