Igår gjorde jag något av det bästa man kan göra när något jobbigt hänt. Jag träffade en vän.

Öste ur mig allt över en kopp kaffe och en ganska torr ostfralla. Det gjorde inget, jag hade ändå ingen aptit. Min dotter däremot, som satt i andra änden av caféet och lyssnade på en podd om tidernas värsta seriemördare, njöt av en mastig Oreo-chokladkaka med marshmallows och grädde. Alla har vi våra vägar till återhämtning😅Och det viktigaste är att vi hittar vilka det är, eller hur?
Sedan får man nog lägga till: Sådan dotter, sådan mor. För jag tycker ju om att skriva otäcka böcker. Och är väldigt glad över att jag åter, äntligen är inne i mitt manus igen!
Nu är det dock kväll, och inte dags att skriva utan läsa.

Varför tycker vi om att krypa ner i sängen med en skrämmande bok, eller sitta i soffan, äta chips och kolla på mordserier på TV? Vad säger det om oss? En psykolog sa att det var vårt sätt att utforska, och försöka förstå mörkret i oss själva och andra, i ett tryggt sammanhang. Det låter förståeligt, rentav sympatiskt. För även om vi försöker stoppa huvudet i sanden, kommer det svåra, det jobbiga och det onda i perioder på besök i våra liv. Så vi gör allra bäst i att hitta strategier för att handskas med det. Och varför inte då goda sådana?

Det låter som om du lyckas med att hitta väldigt goda strategier, utom möjligen ostfrallan då, men set kompenserades ju av din goda vän!
Beträffande maken och godiset – dubbelt gott!
Man ska vara snäll mot sig själv och andra😘🤗
GillaGillad av 1 person
Är själv nöjd med mina strategier. Och visst har du rätt, som alltid, man ska vara snäll mot sig själv och andra💕😊Kram!
GillaGilla