En vanlig ovanlig torsdag

Något jag tycker är mysigt är en varm kopp te bredvid sängen på kvällen, gärna tillsammans med en bra bok, och harmoni. Det sistnämnda är svårast att ordna. I helgen låg jag och oroade mig en aning för äldste sonen som var ute och åkte med vänner. Denna blåsiga kväll är det minstingens feber-attacker som är smolket i bägaren. Hon är även förkyld och hostig, vilket givetvis påverkar astman. Men, jag tror att vi gjort den värsta natten, just nu är hon sysselsatt med en pysselbok som en vän kom över med😍

Det sista jag fick som gåva var det här. Visserligen som ett lån, men det var äldste sonen som lånat den på bibblan åt mig, vilket värmde.

En urban fantasy och komedi. Jag måste säga att den överraskat mig positivt, den är väldigt underhållande, och jag följer med, något som ger höga poäng hos en hjärntrött mamma. Min man vill inte tänka på hur jag blir om (när) jag blir senil. Det vill inte jag heller,men jag kommer nog inte lida av det, för jag kommer glömma av det hela tiden. Hehe😁

”Jag var på stan i två timmar i dag och INGEN, inte en enda person sa att jag var vacker, sa min tonårsdotter vid middagen. Gud, så deprimerande”.

Det var en lite ovanlig middag på det viset att inga hårda ord ännu utväxlats.

”Det har ingen sagt till mig på flera år”, sa en av sönerna.

”Jag säger det ofta”, protesterade jag.

”Du räknas inte”, sa sonen. Tack för tacosen!

Jaha, där smög sig attacken in ändå, mellan tortillas, oliver och cola-flaskor. Men jag är nöjd ändå, alla är hemma, och vi har Alvedon så det räcker. Och te. Trevlig kväll på er✨