Hej och välkommen hit! Detta inlägg är en fortsättning på föregående, så läs Att leva med GAD först om du inte redan gjort det.
Jag har tvekat om jag ska berätta detta, men sista gången jag var hos min psykolog läste jag upp, i eget tycke, mitt ganska roliga inlägg När systemet går bananas, (5 eller 6 inlägg bakåt) som handlade just om överdriven oro.
Haha, visst att detta är GAD? flinade jag efteråt. Hmm, sa psykologen och gick till sin skrivare. Fem minuter senare hade jag en bunt papper i handen, som handlade just om GAD, alltså Generaliserat Ångestsyndrom. Då lider man av stark ångest, och det vanligaste är att man är överdrivet rädd att något hemskt ska hända en, eller någon när och kär. Vi kom överens om att jag skulle börja en KBT-behandling.
Första uppgiften är att skriva orosdagbok, så jag hittade ett vackert block i mina gömmor.
Det kan lätta upp det hela, tänkte jag. Och får man göra det, är nästa fråga.?
Alltså; samtidigt som jag får stor respons på denna typ av inlägg; har fått sympati, men även råd och tips sedan i tisdags, så kanske någon tycker att jag skriver lättvindigt om det hela. Att jag lägger ut min ångest och samtidigt driver med mig själv som i När systemet går bananas. Men visst får man skämta och vara ironisk, jag är övertygad om att det är bra så länge man kan skratta gott och det inte finns en elakhet som grund.
Hur som helst frågade jag min psykolog om det var första gången hon satte en diagnos med ett blogginlägg som grund, och hon sa att det var det.
När vi ändå är inne på temat lättvindighet kan det finnas dem som tycker att så lätt kan man inte sätta en diagnos på någon, och det är naturligtvis sant. Men jag har gått hos henne ett tag nu, så det var inga nyheter hon tog del av. Och förresten tror jag att vem som helst som känner mig väl hade kunnat skriva under på att jag alltför lätt blir hysteriskt orolig.
Har inte tid att skriva mer i dag, men tackar dig allra varmast som kikade in, och även er som skickat fina och kloka meddelanden🙏
Nästa gång kommer jag berätta vad som redan hjälpt mig lite när det kommer till GAD.
Mitt liv 
🤗❤️
GillaGilla
Hej kära du,
Tack för dina inlägg, tankar och när verkligheten kommer ikapp.
Jag har aldrig hört talas om GAD förut. Mycket intressant. Tack för att jag får följa dig och just ditt liv! 🙏🏻
Skickat från Outlook för iOShttps://aka.ms/o0ukef
GillaGilla
Det finns nästan inget problem man har som inte går att prata om på många olika sätt – ibland känner man för den lättsamma varianten, ibland för den tunga svåra tänker jag. Just när man bloggar så kan det kanske kännas som det svänger väldigt fort (känner jag själv), samtidigt har det kanske hänt en massa mellan inläggen som man inte skrivit om och som skulle visa att det är en gradvis resa. Jag tycker mellanrummen är mest oinspirerande eller svåra att skriva om, för ofta vet man inte själv riktigt vart man är på väg förrän efter ett par dagar.
GillaGilla