Det viktiga följebrevet

Förra veckan skickades manus Vårmörker till flera förlag. Därefter skulle jag vara ledig från skrivande ett litet tag. Några dagar eller så, beroende på hur länge jag klarar det, tänkte jag.

Bye bye Vårmörker- både ja och nej

Men så blev det inte. I stället började jag kritiskt granska mitt följebrev. Följebrev är kort och gott något som skickas, tillsammans med manus, till förlagen, och innehåller en kärnfull presentation av dig, och ditt manus. Främst manuset, ska tilläggas. Eftersom det, av de allra flesta förlag, anses som viktigt brukar det, enligt mig, andra skrivande människor jag känner, samt inlägg och podcasts, skapa en hel del ångest hos den som vill bli utgiven…

Känsla var det allt att redigera första kapitlet i Gamla stan, det är ju till Stockholm Vårmörker nu reser…

Så även hos mig. Nu har jag skrivit om, karvat och putsat ord och meningar. Inte bara i följebrevet, ska tilläggas. För jag kunde inte låta bli att titta igenom manuset igen, och hittade ännu några småfel att korrigera. Och sedan tänkte jag en del på kommande manus Sommarvarsel. Så blev det med den ledigheten…

Texten på anteckningsblocket är svag, men synopsis är bra, det tycker i alla fall jag

Men i dag är det en ny dag, och ny vecka! Då Vårmörker åker på turné till ännu fler förlag. Då jag faktiskt ska göra något mer än att ”bara” skriva och jobba. Nu kokar havregrynsgröten, och efter frukost blir det skogspromenad med blå himmel. Sedan lunch med en vän, och handla mat på hemvägen, behövs verkligen…

Hej skogen, hej sommaren, hej lunch på uteservering!

Tack till dig som tittade in, jag hoppas att du har det bra och hade en fin midsommar🌷

Lämna en kommentar