Saker som lyser

Vissa dagar skimrar mer än andra, helt klart. I går var en sådan dag. Det började redan på morgonen. Trots att det var -6, så äldsta dottern bad om skjuts till busshållplatsen som ligger några hundra meter bort.

Så det ljusa, glada fladdrade mest i mig, tror jag. Men yngsta hade (nästan) utan gnat gått i väg till skolan en halvtimme tidigare, vilket är ett litet mirakel i sig, särskilt på måndagar!

Och jag kunde skicka i väg min portofolio, fylld av Emotion Code®️ sessioner. Vilket gör att jag snart kommer vara certifierad practitioner. Så skönt! För första gången sen i oktober har jag nu alltså inget kursmaterial hängande över mig, inga fler övningsklienter som väntar.

Jag kände mig väldigt ledig, trots att jag i sanningens namn hade en Soul Realignment®️- läsning inbokad på kvällen. Men den såg jag fram emot☺️

När yngsta kom hem från skolan vände hon i dörren för att leka med vänner. Det var ett litet tag sen, så mitt hjärta tog ett skutt av glädje.

Det ljusa känsloläget har stannat kvar även i dag. Äldsta sonen rapporterade att körläraren sagt att det närmar sig uppkörning. Willys hade sänkt flera av sina priser, märkte jag. Solen lyser. Alla växter hemma har bevisligen inte dött🔽

Kaninerna har vårkänslor. Och jag blev spådd av yngsta när vi tog en promenad nu i eftermiddags. – Hur långt framåt ska jag titta? frågade hon.

– Ehh, sa jag. 2 år kanske?

– Okej, sa yngsta med koncentration i rösten. Sedan blev hon tyst. Jag hörde mängder av småfåglar sjunga i skogen. Plankorna vi gick på just då knirrade lite under oss. En bil hördes på avstånd.

– Ostbågar, sa hon slutligen.

– Va? sa jag.

– Jag ser en påse ostbågar, fortsatte hon med halvslutna ögon. Du äter ostbågar varje helg.

Jag log och tänkte att det lät som ännu en sak att vara glad för. Ostbågar är ju inte det värsta man kan se när man skådar in i framtiden, långtifrån. Alltså finns det all anledning att se framåt med tillförsikt😃