Herregud, vilken KÄNSLOmänniska jag är. Och alla som känner mig väl skulle hålla med. Så bottenlöst svart det kan bli när jag är ledsen, så euforisk när jag är glad. Och många varianter däremellan, utspätt med mycket ångest. Den här veckan har minst sagt varit en blandad kompott som inleddes med att min yngsta kom hem från första skoldagen, grät och sa att hon inte orkade…Den natten hade jag svårt att sova…Hon har ju en bokstavsdiagnos, och det ställer till det ganska ofta.

Efter det har veckan som tur är löpt på oväntat bra för hennes del, hon har gått i väg på morgonen utan protester🙏För min äldsta tjej har kärlekdramat fortsatt…Det är ändlösa konversationer mellan henne och pojkvännen, gråtattacker, och vi får höra hur tråkiga vi är som inte vill släppa i väg henne till USA…
”Tyvärr måste jag jobba nu”, säger jag när anklagelserna blir för många, och så stänger jag dörren, till sovrummet.
Och inser lite häpet att det är sant. Det jag ÄLSKAR, andlighet, healing och att blogga om det, håller sakta, som det ser ut nu i alla fall, på att förvandlas till ett arbete.

Och euforin denna vecka har handlat om den nya Soul Realignment®️- kursen jag börjat på. Jag är helt såld! Om du av någon anledning vill läsa mer om vad Soul Realignment®️ är finns mer info på min hemsida under fliken ”Soul Realignment och Fastighetsrensning” i menyn, länk i slutet av inlägget. Men det viktigaste är att du är här och vill läsa om mitt liv, som, ska gudarna veta, även innehåller så många jordiska förpliktelser. Och det är jag genuint tacksam för. Kram, vem du är❤️
Hem



















