Författare: Louise Baumgärtner

Jaha, dags att frysa igen, tänkte jag när snön började falla häromdagen. Visst var det vackert, men…

Kanske tänkte kaninen Mumrik detsamma när han var ute på en påtvingad runda i sin hage i går. Jag skriver påtvingad eftersom jag misstänker att han blivit deprimerad sedan sambon Vitnos dog. Han har helt tappat entusiasmen för att röra på sig…Men jag sätter honom en stund i hagen ändå, eftersom jag tror att han blir ännu mer deppig av att bara hänga i buren.

Jag önskar att jag hann klappa och gosa med honom mer, men just nu har jag ännu mer ont om tid än vanligt. Jag går nämligen ännu en andlig utbildning, för att bli Emotion Code®️ Healer. Du som av någon anledning blir nyfiken kan läsa sista blogginlägget på min hemsida här:

Hem

Mer detaljerad och utförlig information om metoden jag utbildar mig i länkas du till här:

http://discoverhealing.com/

Tyvärr har jag inga platser kvar för övningsklienter. Däremot kan den som vill sätta upp sig på min intresselista för att få köpa sessioner med minst 50% rabatt när jag är certifierad practitioner.

Intresselistan är inte på något sätt bindande, du kan bara tacka ja eller nej om/när du blir erbjuden detta. Kommer ha ett antal billigare sessioner, vet inte hur många, men då är det turordning som gäller. Så dröj inte med att låta mig veta om du vill bli stå med☺️

Men, för att knyta ihop detta inlägg; Varför ska stackars Mumrik vara försökskanin?

Jo, för att bli certifierad måste jag nämligen ha fem djur som klienter också, och då tänker jag bl. a. jobba på Mumriks låga sinnesstämning.

Jisses🥹Ibland undrar jag vad jag gett mig in på, vad jag gör egentligen…Det undrar jag ganska ofta om jag ska vara ärlig.

MEN, jag har ganska kul på vägen, och så länge det inte skadar någon är det nog det viktigaste . Tack till dig som läste, och ha en fin helg🥰

….Antar jag, att mitt liv är. Fullt av både önskat och oönskat. Mest önskat, om jag ska vara ärlig. Men det tar inte bort chocken eller smärtan när det oönskade sticker upp sitt fula tryne, som det gjorde förra veckan.

Och tyvärr, pga att jag inte vill lämna ut den älskade person det berör, kan jag inte skriva vad det var. Men jag har gråtit, varit arg och känt mig förd bakom ljuset…Och sedan har jag klamrat mig fast vid ljuset, vid verkligheten:

Det kunde vara värre! Ja, sannerligen. Vi har ingen allvarligt skadad här, vi har inte mist någon…Der som hände var otroligt DUMT, men tonåringar…

Några rader till, några varma klunkar kaffe till, sedan är det dags att väcka barnen. Och glädja mig åt att jag har bloggat. Det är inte det att jag tröttnat på att blogga, det är tiden och denna gång , motståndet mot ett nytt inlägg när något tråkigt hänt. Så jag avslutar med några fina bilder från när syster med familj var här, och granen stod grön och grann i stugan

Vill bara kika in för att önska dig som läser detta…ja, du kan säkert lista ut vad🤗✨

Hoppas att du får en fin nyårsafton, vad du än gör, och känner att du kan blicka fram emot 2023 med tillförsikt.

Kollektivt har vi några tuffa år bakom oss, så bli inte deppig om du inte förmår det just i dag. Kanske känner du annorlunda om en månad, eller i vår.

En förkylning och en riktigt dipp efter det, gjorde att mina energinivåer har varit riktigt låga det sista. Jag har fått avboka både healing och vägledning under december, bara gjort någon enstaka session. Jag har tagit det lugnt i övrigt också. Sovit, vilat, avstått från så mycket jag kunnat…

Det har varit så skönt, mitt i allt. Nu börjar jag återhämta mig, men ska bevara lugnet och stillheten ett tag till. Inte rusa in i nya året.

Men i dag blir det fest. Syrran, med familj är här! Våra föräldrar kommer. Det ska ätas, pratas och skålas. Varvat med en och annan tupplur från min sida😉KRAM!

Eftersom mångt och mycket på sociala medier säkert svämmar över av juliga grejer, tänkte jag skriva mest om annat.

Med jämna mellanrum gör jag en oberoende (eg. inte oberoende men på något vis låter det bättre) tandborstundersökning hemma. Det låter ungefär så här när jag pratar med varje familjemedlem, en i taget.

”Vilken av dessa tandborstar är din”?

Denna gång hade vi tolv tandborstar i badrummet. Tre av familjens sex medlemmar, inkl jag, hävdade att den enda gula tandborsten i högen var deras🤥Två sa att de brukade använda någon av de rosa (fanns tre rosa) och den sista personen sa vit.

Äldste sonen övningskör. Men vid de tillfällen när han och maken använt min bil, har de 1) inte talat om det och 2) inte tagit bort skylten efter sig! Så den sista månaden eller så har det, tyvärr ganska många gånger sett ut som att JAG övningskör. Ensam. Eftersom jag kör hemifrån i beckmörker 06.20 och inte ser ovanstående skylt.

Det var det. Kanske är det någon som undrar om jag har julkänsla, så här dan före dan? Jo, men har man barn så har man ju det.

Skriv att detta är en lussering, sa min yngsta om den hon formar på bilden. Det var i dag. Det var även i dag, närmare bestämt när jag gjorde degen, som jag bjöds på en sexsidig uppsats om likheter och skillnader mellan sociopater och psykopater. Jag tittade ut på snön som magiskt nog börjat falla, och konstaterade att vår familj skiljer sig en del från mängden. Eller?

Alla är vi som varsin snöflinga, trots stora likheter, olika i vår utformning. Och tillsammans bildar vi en mängd. Kanske är det så det är, varken lättare eller svårare.

En riktigt God Jul önskar jag dig som läste detta, vem du än är och hur du än mår✨🎄🤗

Nu är rymlingen hemma igen, sen flera dagar. Jag rymde utan dramatik i lördags, ska tilläggas. Kramade alla, efter att ha fyllt kylen, och sa att jag behövde vila lite. Det är svårt att medge, att erkänna för sig själv, att den egna familjen kan kännas så jobbig ibland att man nästan inte står ut…

För jag älskar ju min familj så mycket❤️Och just därför är det nog viktigt att kunna ge sig av ibland. Utmattning och tre tonåringar, samt en intensiv elvaåring. Pauser kan behövas…Så att man kan komma tillbaka med nya krafter.

Just nu är det bara jag hemma. Lite lugn musik, tända ljus och bröddeg på jäsning i köket. En förkylning som är på väg åt rätt håll, och tacksamhet mitt i allt.

För vad är väl kyla när man har värme inomhus (även om vi snålar) eller en förkylning när man kan vara hemma från jobbet och har näsdroppar och Alvedon i medicinskåpet? Tänk överhuvudtaget, att ha ett hem, en familj.

Tänk att ha vatten i kranen och kunna gå ut utan att vara rädd för soldater. Tänk att ha en vanlig vardag att klaga på…

Jag tänker mer och mer på det. Någon egen önskelista till jul har jag inte skrivit på många år, men trots att det är tufft, med stigande priser och annat, är vi många som skulle kunna skriva långa, långa tacksamhetslistor på det vi faktiskt har🙏❤️‍🔥Eller vad tycker ni? KRAM

Jag hade tänkt att skriva ett roligt inlägg, men…Så inleddes lördagen med att jag rymde hem till mina föräldrar, för andra gången på en månad.

I och för sig så skulle man ju kunna skratta lite åt det eftersom jag är 49 år. Men det gjorde jag naturligtvis inte i förmiddags, utan jag grät i stället. Livet är inte alltid lätt, mina vänner, och i stunden kanske man inte hittar de mest konstruktiva lösningarna. Fast..med facit i hand, har jag det bra här!

”Jag tror att du har gått ner”, sa pappa, och så åkte kakfatet fram. Och den gravade laxen, och brieosten, skagenröran, och en bit pizza. Inte allt samtidigt, men som ett resultat av det hela är jag mätt. Och titta här, i den lilla hyllan i mitt gamla flickrum kan man hitta inte mindre än två Skuggvintrar.

Även det gör att man tinar en smula. Det är dessutom väldig ordning här, och rent! Inte alls som hemma hos mig. Diskbänken glänser hela tiden, lagom mycket tomtar står prydligt uppställda på lämpliga ställen, (hemma har de bildat en hotfull trupp i vår yngstas rum) och soporna i mitt föräldrahem bärs ut innan man hinner blinka.

Jag tror att jag skulle kunna leta damm, utan att hitta ett korn. ”Vi har kommit på ett städschema som fungerar perfekt”, sa mamma förra gången jag var här. I wish I could say the same…

Nu blev detta inlägg kanhända lite småroligt ändå, även om jag fortfarande är ledsen över att det blev som det blev i dag. Men i morgon åker jag hem, förhoppningsvis med nya krafter.

Och kanske skrev jag detta inlägg för att dela, även om jag inte delar så mycket. För oavsett om du är glad, deppig, känner dig isolerad eller gillar läget är du i gott sällskap av många, många fler. KRAM🤗❤️

Hej🤗Detta inlägg, som tidigare lagts ut på en av mina andliga bloggar är både kul och lite inspirerande, om du frågar mig😉

Något att ha med sig i morgon, och kanske även fortsätta med? Kram på dig❤️

Tvärtom-dagen

Så smyger julen sig närmare, dag för dag. Vissa spår är synliga, adventskalendern hittas lite här och var, en lucka fattigare om dagen, några tomtar har trotsigt ställt upp sig i fönstret i vardagsrummet trots att de flesta i familjen hävdar att det är för tidigt, och julgranspapper ligger inklämt i bokhyllan(?)

Andra spår är mer subtila; en liten kartong som innehållit polkagrisar till granen i hallen (tom) intensiv brevväxling mellan vår yngsta och de mystiska nissarna som har en pytteliten dörr in till oss, en önskelista som kommer som ett sms.

Det här är första året någonsin vi drar ner på julklapparna för barnen, och det beror naturligtvis på alla stigande priser. Även vad gäller övrigt försöker vi spara förstås, som många andra. Jag fryser nästan ständigt hemma. Här bör tilläggas att jag är en väldigt frusen person, de andra tycker inte att det är särskilt kallt.

Vad gäller bensin kan vi inte spara så värst mycket, vi måste till jobbet, och busskommunikationerna är usla…Men jag hoppar aldrig över brödbaket numera, och en del av vardagslyxen i kylskåpet är borta.

Men mitt i allt, hur bra har vi det inte ändå? Helt otroligt bra, om man jämför med så många…Det är viktigt att komma i håg det nu, kanske särskilt extra viktigt när det lackar mot jul, dag för dag.

Jag trodde in i det sista att något skulle ställa sig i vägen för oss, hopplös optimist som jag är (inte) men vi kom i väg, maken och jag!

Även om jag var lite uppriven av olika anledningar precis när det var dags. Det blev bättre när vi var framme och gick till vår favoritaffär, Stengården! Fylld med precis vad det låter som, samt galet många kortlekar, pendlar, rökelser, oljor, kläder och trummor. Lunchen gjorde oss inte besvikna heller.

När vi väl landat på hotellrummet sov jag. Om jag ska vara ärlig var det mest det vi gjorde, åt och sov. För när jag vaknat till, var det dags att gå ut och äta. Jag vet, det var tidigt, men jag har numera alltid sällskap av mitt förkläde Sviterna Efter Utmattningen, och det gör att allt går väldigt ordentligt till. Alltså var vi, hör och häpna, tillbaka på rummet igen strax efter sju på kvällen. Med en påse smågodis från Go Banana.

Låg vi sedan utspillda i sängen, åt, pratade och slumrade till glansigt chokladpapper låg strött som konfetti på golvet. Halv elva sov vi som små barn. Vildare än så blev den inte, vår hotellnatt…Men det var helt i sin ordning. Faktiskt mer än så. Vi är trötta, jag och vår man, just nu. Och därför så himla tacksamma att det blev VÅR weekend. TACK, mina fina föräldrar som kom till oss, så att vi kom i väg❤️❤️Och tack till dig som läste förstås!

Jag är en väldigt frusen person, men ändå älskar jag höst och vinter, och speciellt snö!

Men när plusgraderna kom tillbaka häromdagen var t. o. m. jag glad. Och det får tillskrivas elpriserna, inget annat. Dock måste det sägas att den var vacker, den där enda vita dagen.

När min yngsta letade fram pulkan i garaget, sida vid sida med maken som i ett mörkare stämningsläge sökte vinterdäck. Jag kollade handskar, vantar och mössor, och kan meddela att jag sparade några hundra kronor på att lysa igenom hallgarderobens mörkaste vrår. Maken fick mirakulöst nog en tid på verkstan samma dag och kaninerna nosade på snön.

Det var en bra dag. I övrigt har jag varit så ledsen det sista, men…Det är ju precis sådant som livet är, och det finns mycket som glädjer mig också. Mitt andliga företag t ex som blomstrat i mörka november! Och i dag ska jag ska och maken bo på hotell en natt! Så lyxigt🥰🥰

Tack till dig som läste, ha en fin helg och ta hand om dig! Länken till min andliga hemsida hittar du här, om du är intresserad🔽

http://healingnaradig.com/